johannaxostlund

Vilka dagar det har varit! :) Men vad fint vi har fått det i huset ändå! Det gör ganska stor skillnad med nya fönster. Utöver att vi hoppas spara in lite energi i vinter så har vi också märkt att det blivit mindre lyhört - och väldigt fint så klart!

På tisdagen orkade jag inte sitta hemma och uggla längre och smidigt hålla mig undan snickare men ändå ha något att sysselsätta mig med. Jag for till Saabs gym och tränade. När jag kom hem, så var de precis klara med alltihop och jag kunde lyckligt skriva på att det gjort ett jätte bra jobb. Sen var det bara att börja städa efter snickarna och när kvällen kom så var jag helt slut.

Den natten behövde jag sömn mer än vanligt men Neo höll inte med. Han tyckte minsann mamma kunde testa sina krafter lite just denna natt. Han var vaken större delen av den.

MEN.... så mitt i natten fick jag en timmes sömn och i början av den så hände något riktigt häftigt! Jag har ingen aning om det var min hjärna som spelade mig ett spratt eller om det som hände var att min mamma hälsade på. Klart är i alla fall att jag är helt tagen av händelsen och aldrig tidigare varit med om något liknande.
Det som hände var att jag låg och slumrade. Jag sov inte riktigt - var allt för mycket på spänn och beredd på att Neo skulle vakna. Jag tänkte på hur jag ska göra med jobb och lyssnade hela tiden efter Neos andetag i sin spjälsäng.

Då plötsligt var det som om jag vaknade - jag kan inte beskriva det bättre. Det var inte som om någon ruskade i mig bokstavligen - mer att jag plötsligt överraskades av något. Min bild med slutna ögon av Neo, byttes plötsligt och abrupt ut mot en bild av mamma som satt på en stol i ett kök. Hon sa ingenting men såg på mig och log med hela ansiktet. Hon var mer harmonisk än jag någonsin sett henne. Plötsligt kände jag hur mitt hjärta slog snabbare (inte i drömmen, utan på riktigt eftersom jag var vaken) och jag skrek som om jag skrikit på riktigt:

"MEN mamma!! Är du här på riktigt nu?! Jag har drömt om dig så ofta. Drömmer jag nu igen??!!) Då log hon ännu bredare och skakade lugnt på huvudet. Jag hann reflektera över att jag faktiskt var vaken och att hon satt kvar ÄNDÅ!! Sen försvann hon och jag satte mig käpprakt upp i sängen med en skyhög puls. Det var faktiskt lite skrämmande, trots att jag såg att mamma var lyckligare än jag någonsin sett henne. Men den skrämmande känslan av att jag varit vaken, och att jag pratat med henne, gjorde att jag hade svårt för att somna om. Jag halvslumrade sen i en timmes tid ungefär.

Nu i efterhand så känns det helt absurt! Jag har aldrig varit med om något liknande - oavsett om detta var min hjärna som spelade mig ett spratt - kanske pga flera timmars brist på sömn. Men jag kan inte släppa tanken på att det kändes så oerhört verkligt och jag väljer nu att tro att mamma kom till mig med ett budskap till mig och min familj. Hon mår bra nu - och hon är lycklig och finns med oss i resten av våra liv.

I förrgår for jag till Mellerud igen. Jag träffade mina vänner Natasza och Jeanette. Vi fikade och hade det jätte mysigt som vanligt. Stackars Jeanette hade dragit på sig en förkylning. Sen gick jag och Natasza en långpromenad. En väldigt mysig dag, måste jag säga. Tack och lov så sov sen Neo nästan hela natten och det kunde ju behövas eftersom jag därmed också fick sova lite då. :)

Igår for jag iväg och storhandlade. Jag veckohandlade matvaror men handlade också nya fina gardiner till våra fina fönster! Jonas ska få fast de där sakerna i väggen som håller uppe gardinstängerna så imorgon kommer de nog upp. Ska bli spännande att se! Imorgon far jag nog också iväg och träffar min vän Maria igen. Det är dags för en sådan där utställning av fina trädgårdar. Det är trevligt att träffa Maria, med en utflykt och så får man massor av inspiration när man ser de fina trädgårdarna. Så det ska bli kul!

Nu är det nog dags att ta itu med dagen.
Hej så länge! :)