sanningen


Nu ska jag vara lite modig här. Jag tänker ge kritik till dem som ger kritik. Jag upplever att samhället har blivit styrt av väldigt mycket hat. Och i detta fall syftar jag på Sverigedemokraterna. 

Vad jag förstår så frågar man sig än idag vad som gick fel under andra världskriget. Hur så många människor kunde göra det legitimt att mörda en hel folkgrupp. Jag tycker inte det är så svårt att förstå om man ser på hur samhället ser ut idag. 

Sverigedemokraternas framgång kommer så klart ur ett missnöje från folket. Det finns säkert massor av orsaker till det lika mycket som det finns massor av orsaker att förakta Sverigedemokraternas ideologi. 

Men det är svaret på deras framgång som är intressant, tycker jag. Plötsligt är det okej att håna, utesluta, driva med och förlöjliga SD. Man kan till och med avskeda folk om de tar en lunch med någon ur partiet. (Birro) 

Det vissa inte verkar se, är att man gör det legitimt med mobbning, trakasserier och utanförskap...om människor har en åsikt som inte stämmer överens med ens egen. 

Samtidigt propagerar man starkt för att bry sig mer om medmänniskor - i andra länder. Jag kan inte låta bli att kanske låta aningen cynisk här. Om man skrämmer människor (natscissism) tillräckligt, låter människor veta att man (minsann) inte ska klaga över sin egen situation med motiveringen att det ALLTID finns någon som har det värre, så har man inte bara fråntagit sitt ansvar för hur människor mår, utan man tvingar också människor att hålla tyst och stå ut med sin egen tillvaro. En härskarteknik om ni frågar mig. 

Vissa människor verkar inte se igenom det här. "Ja men tanken är ju att man SKA bry sig mer om sina medmänniskor"! Ja om man mår tillräckligt bra själv för att klara det, svarar jag då.

Eftersom det omedvetna är tidlöst och människor projicerar sin smärta på andra för något som kanske hände för många år sen (psykologin största genombrott - framgångsrika insikt) och man idag VET att människor påverkas extremt mycket av det....speciellt barn, så är det absolut viktigaste att lägga mest resurser på att hjälpa människor hjälpa sig själva. 

"man har bara ett val om man känner till alternativen" (ang det faktum att det omedvetna är tidlöst) 

En människa som mår bra har ingen anledning att skada andra, har större förmåga att förstå andra, tillgång till empati, tillgång till sin intelligens, förmåga att exempelvis hjälpa andra. Och JO det ena utesluter det andra om kostnaden blir för hög.

Och NEJ jag är inte Sverigedemokrat. Men jag sympatiserar heller inte dem som gör det legitimt med mobbning, utanförskap och trakasserier eller lagbrott (avskeda ngn pga att han äter lunch med fel person). Då är de inte mycket bättre själva.

See ya!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0