Kärlek


Att man kan älska någon så oerhört mycket.... Att bara tanken på att mitt barn ska fara illa på något sätt, i skolan, i jobbet, hälsan, kärlek... får mig att må riktigt illa! 

Samtidigt är det ju så viktigt...att våga tro på hans egen kapacitet, hans drömmar, hans val och framtid... 

Men hur vågar man släppa taget och hur vet man att rädslan inte är min egen? Att hans smärtor i framtiden är hans och inte mina egna? Hur kommer jag klara att vara objektiv och vuxen, stanna i ett lugn och lita både på mig själv och mitt barns kapacitet? 

Kommer jag klara att se dig och dina behov utan att omedvetet väga in mina egna Neo? Kommer jag låta dig växa och utvecklas i trygghet....utan att mitt eget förflutna påverkar dig allt för mycket genom mig?? 

Jag är rädd...Men inte utan hopp... Jag kommer göra tusentals fel....Men kanske även något rätt. Och jag älskar dig mer än något annat på denna Jord. DET vet jag!!! 💗 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0