johannaxostlund

Veckan som var har funkat fuktigt bra, iaf vad gäller jobbet. Håller tummarna för att jag vinner ett hemmalarm också eftersom jag fick iväg en hel del ordrar torsdag och fredag.

Gårdagens fredagsmys börjar bli tradition nu. Ingen vidare variation men ACK så gott!! :) Potatisgratäng, oxfilé, ugnsbakade färska grönsaker (morötter, palsternacka, rödbetor, lök, vitlök). Till efterrätt blev det blåbärspaj med vaniljvisp som jag med stor sannolikhet utvecklat beroende av. Ha ha!

En liten skugga har så klart varit alla skriverier om Saab. Plötsligt vill man avbryta rekonstruktionen eftersom vad jag förstått - Victor tackat nej till ett bud på Saab som gör att det blir helt styrt från Kina. Men han kanske hade en god anledning - vad hindrar ex kineserna från att flytta hela produktionen till Kina om de äger alltihop?

Hans drömmar för Saab och den framtidsplan han har, kanske skulle gå helt förlorad! Jag tror också detta är ett spel där flera parter försöker få ut så mycket som möjligt. Och då är det lätt att tolka situationen utifrån det första man ser. Men jag tror alltså det hela är en process som är noga uttänkt och planerad! Det är vad jaag tror!

Nu på morgonen så har jag bakat tre stora satser brytbröd till min systers son Elliots dop. Jag passade på attgå upp mycket tidigt för att hinna så mycket som möjligt innan Neo vaknade och lyckades riktigt bra, tycker jag!

Planerar en tur till lekparken i eftermiddag om det inte regnar för mycket. Ser inte så lovande ut just nu tyvärr. Hoppas det blir bättre!

Nu måste jag kolla till grytan som vi ska ha till middag idag!
Hej så länge!

Gissa om vår lille kille blev lycklig när Jonas kom hem med vinsten! Han hade vunnit en modellbil av senaste Saaben och den fick Neo så klart. :)

Idag regnar det och då är det sådär kul att jobba utomhus. Det verkar i alla fall som att vi har en del kul att se fram emot nu.

Nästa söndag ska min systers son döpas och jag har fått uppdraget att baka 120 brödbullar till kalaset. Så jag blir inte sysslolös på lördagen i alla fall. :)

Helgen efteråt är det oktobermarknad här i stan och den dagen är mer eller mindre helig för min sambo.

På onsdagen den 3:e november fyller Neo 2 år!! 
Det blir storbakning på lördagen för på söndagen ska Neo ha sitt kalas!!

Pappa fyller i samma veva, likaså Jonas bror och jag anar att de helgen efter, kommer ha sina kalas. :)

Sen har jag och min kompis Camilla, planerat att göra en grej vi inte någonsin gjort förut. Vi har lite funderingar på att åka till Åmål och gå på trav!! Planen är att vinna storkovan men bara att testa på det och komma iväg på en liten dagstripp, är ju jätte kul. :)

Sen är det december och jag anar att det blir lite julmiddagar och så fyller ju både min bror och syster. Jag hoppas även kunna klämma in lite julpyssel med mina vänner.

Nu är det nog dags att väcka min lille kille. Trevlig dag allihop!
Hej så länge!

Japp, de gick en tipspromenad på Saab förra veckan. Det hela är väl ett försök att få Saabarbetarna sysselsatta medan produktionen står still. I alla fall - min käre sambon vann den! Inte utan att man blir lite impad och stolt! :)

Ja jag säger då det! Ibland vet pinsamheterna inga gränser! Jag skulle ta med mig Neo till lekparken idag och det var uppskattat minsann!

Men på vägen hem så fick min lille ädelsten för sig att nej, åka vagn är inte kul! Och att gå rakt ut i vägen där bilarna flyger fram är mycket roligare än att hålla mamma i handen och gå dit hon vill gå!

Att sätta min lille juvel i en barnvagn gallskrikandes om han inte vill, är ungefär som att försöka göra en träpinne smidig och mjuk och böja den i rätt sittposition. Jag måste ge lite kredit till alla 2-åringars ryggmuskulatur som jag nu upptäckt är myyycket välutvecklad! och då har han en mamma som är rätt så stark fysiskt.

Att bära honom blir för tungt så långt som det var hem från lekparken så jag hade inget val än att försöka med alla mina listiga knep för att få honom att gå med på det. Mutningar fattar gan dessvärre inte än - men jag har från och med idag bättre förståelse för de föräldrar som tar till dessa metoder än vad jag hade innan jag fick barn själv.

Att sen tvinga honom att sätta sig i stolen är snudd på omöjligt så det blev en hel del skrikande - inför halva grannskapet. Ett fönster öppnades av någon som säkerligen stod med telefonen i hand och redo att ringa socialen - så kändes det just då iaf.

Ja det är inte lätt med en liten trotsig två-åring - men bara ibland! He he!

Nu sover han sött och jag funderar i mitt stilla sinne på vad jag gjort för gott för att ha en så underbar varelse i mitt liv! Gud vad jag älskar honom!!

Ja jag säger då det! Ibland vet pinsamheterna inga gränser! Jag skulle ta med mig Neo till lekparken idag och det var uppskattat minsann!

Men på vägen hem så fick min lille ädelsten för sig att nej, åka vagn är inte kul! Och att gå rakt ut i vägen där bilarna flyger fram är mycket roligare än att hålla mamma i handen och gå dit hon vill gå!

Att sätta min lille juvel i en barnvagn gallskrikandes om han inte vill, är ungefär som att försöka göra en träpinne smidig och mjuk och böja den i rätt sittposition. Jag måste ge lite kredit till alla 2-åringars ryggmuskulatur som jag nu upptäckt är myyycket välutvecklad! och då har han en mamma som är rätt så stark fysiskt.

Att bära honom blir för tungt så långt som det var hem från lekparken så jag hade inget val än att försöka med alla mina listiga knep för att få honom att gå med på det. Mutningar fattar gan dessvärre inte än - men jag har från och med idag bättre förståelse för de föräldrar som tar till dessa metoder än vad jag hade innan jag fick barn själv.

Att sen tvinga honom att sätta sig i stolen är snudd på omöjligt så det blev en hel del skrikande - inför halva grannskapet. Ett fönster öppnades av någon som säkerligen stod med telefonen i hand och redo att ringa socialen - så kändes det just då iaf.

Ja det är inte lätt med en liten trotsig två-åring - men bara ibland! He he!

Nu sover han sött och jag funderar i mitt stilla sinne på vad jag gjort för gott för att ha en så underbar varelse i mitt liv! Gud vad jag älskar honom!!

För er som kanske undrat lite om mina konstiga fysiska symptom, så kan jag iaf avslöja att jag fått tid nästa måndag på sjukhuset för en rejäl undersökning med röntgen osv. Jag hoppas få klarhet i allt då och besked om vad detta är.

Vad glad jag blir att så många hittat min blogg! Det är jätte kul att fler och fler verkar hitta hit! :)

Idag planerar jag att vara riiiktigt lat och unna mig allt det där som skulle göra Anna Skipper förtvivlad. Ha ha!

Vår lille nu kastrerade "kattunge" (han är ju inte så mycket kattunge längre), ligger i knät bredvid mig. Han har börjat lägga på hullet märker jag. Ändå får han "rätt mat". Kanske mängden vi får ändra på. Hm... Tur han inte gillar godis eftersom jag planerar att inta det idag. :)

Aslan, vår stora vovve mår mycket bättre nu. Hungern visste inga gränser igår kväll. Jag antar att han har en del att ta igen sen magsjukan. Men jag fick ändå ge en lite mindre portion så han inte fick ont i magen igen.

Nu ska jag ta mig en kopp koffeinfritt kaffe. (Japp, tål inte koffein - till min stora besvikelse!)

Hej så länge!

Resan till Ullared blev riktigt bra! Vi hittade nästan allt vi skulle ha och till bra priser! Smått sömndruckna irrade vi omkring i den extrema trängseln. Vi hade nämligen knappt sovit något alls natten innan eftersom Aslan, vår hund, var magsjuk stackarn. Jag och Jonas fick turas om hela natten, med att ta hand om honom. Kanske inte idealiskt att köra över 2 h enkel väg då men min kropp har kanske vant sig efter alla vakna nätter med Neo för det gick riktigt bra!

En lång bilresa hem blev det. Jag vägrar nu nämligen prompt att köra 45:an eftersom de bygger om där och eftersom den pga det tar väldigt mycket längre tid att köra. Istället valde jag E6:an dom skulle gå myyycket snabbare - trodde jag.

Vi lyckades pricka in en härlig trafikstockning när alla som jobbar i Göteborg (förmodligen) skulle hem, och krypkörde ända fram till Kungälv!! Tjohej vad snabbare det gick! Not!

Neo klarade i alla fall resan riktigt bra men han var jätte trött när vi kom hem - av förklarliga skäl! Vi lyckades slå in de flesta av alla presenter och nu har jag bara ett par presenter kvar att handla. Sen är det klart! Ljuvligt!

Idag ska jag och Neo hälsa på hos Neos farmor. Det var ett tag sen så det är på tiden kan man säga. Innan, tar vi nog en sväng till lekparken och leker lite. Nu måste jag se om han vaknat.

Hej så länge!

Imorgon far vi till Ullared och storhandlar! Alla julklappar och presenter ska inhandlas, hade vi tänkt. Vi brukar i vanliga fall åka i sista minuten - då alla andra också handlar och det brukar aldrig vara en hit. Så i år ska vi vara lite smartare.

Klockan åtta imorgon far vi. Och vi kommer säkert hem samma tid fast på kvällen. David ska också med och vi håller tummarna för att Neo orkar med den långa resan.

Utöver presenter så tänkte jag kika på ett riktigt vinterställ till mig själv och Neo. Förmodligen slinker det ner ett och annat onödigt i vagnen men det får gå. Ha ha!

Nu var det dags för en promenad med vovven!

Ibland är jag nog mer "tjejig" och chicken än lovligt! När det rullar på bra på jobbet så börjar den "smått" självkritiska Johanna ofta fundera på vad jag gjort feeel. Som om det måste vara fel bara för att det går bra.

Idag ringde ett nummer som jag inte kände igen. Nojig som jag kan vara så kollade jag upp det och det visade sig att personen som ringt, kom från orten där jag just nu jobbar. Nej nej nej! tänkte jag och blev dörädd direkt! En arg kund?! En kunds mamma, pappa, barn?! Någon som anmält mig och nu ringer någon myndighet?!

Katastroftänkandet når inga gränser just då.

Saken är att jag aldrig ljuger för en kund, men jag är rätt bra på att få saker att låta bättre än de är. Och jag vänder och vrider på fakta för att nå dit jag vill. Och jag gör det hela tiden genom att försöka vara lyhörd på hur jag ska bete mig och hur jag ska prata för att få en potentiell kunds förtroende. Detta gör mig till en rätt hygglig säljare, får jag väl ödmjukt säga. Ha ha!

Men det gör också att många som i vanliga fall inte tar snabba beslut, chockar sig själva med att göra det. När jag sen försvinner ur deras liv så är det inte ovanligt att de ångrar sig om jag inte sålt in varan tillräckligt bra. De har ju alltid ångerrätt men jag tror många av dem blir arga på sig själva över impulsshoppingen och projicerar det på mig som säljare. Jaaag har gjort något fel eftersom deee godkände ordern.

Jag var hur som helst på en ort för några veckor sen och träffade då på en riktigt sadistisk och psykopatisk tant som hade hört att jag säljer till de stackars ortsborna. Japp det stämmer, sa jag. För det gör det ju. Sen vräkte hon ur sig de mest osmakliga kommentarer, följde efter mig till min bil, skulle polisanmäla mig, skrev upp mitt bilnummer etc. Jag var riktigt rädd!!

Några veckor senare ringde polisen och berättade lite skämtsamt om att hon ringt dem. Men jag hade ju inte gjort något fel så de lade ner alltihop.

Idag ringde alltså en kvinna och anledningen till min oro var att förra veckan så stötte jag på den hemska kvinnan i en trappuppgång - i en annan stad!! Hon var inte lika hemsk denna gång men jag var lite rädd när jag gick därifrån.

Personen som ringde idag, kom ifrån det området! Jisses tänkte jag! Nu har hon letat upp mitt hemnummer!! Jag ringde säkert hälften av mina kollegor - minst! En av dem ringde sen upp telefonnumret åt mig och så visade det sig vara från handelsanställdas förbund!! Herre Gud vad fjompig jag känner mig nu!! Ha ha!

Man behöver nog egentligen vara lite mer hårdhudad som tjej för att hålla på med det här. Jag är Inte hårdhudad så egentligen borde jag väl inte hålla på med det här. Men jag är rätt bra på det så det är inget lätt val. Och så är det oftast så för-askat kuul! Puuuh!

Ser iaf fram emot helgen nu! :) Vi ska nämligen till Ullared och shoppa födelsedagspresenter och julklappar. Förra året var det katastrof så vi hoppas det blir bättre i år! ;)

Nu måste jag ut med vovven! So long!

Igår pratade jag med min syster, som sa sig ha träffat en tjej som kunde se och prata med de döda. Självklart blir det lite extra spännande för oss som har någon närstående som har gått bort. Man hoppas ju att mamma finns där någonstans och vakar över oss.

För ganska exakt ett år sen så skrev jag om en märklig händelse jag själv fick vara med om. Jag var i något märkligt tillstånd mellan sömn och vakenhet, låg och lyssnade efter min sons andetag och hörde sambon knappa på sitt tangentbord.

Plötsligt rycker någon tag i mig från den där "bilden". Kan inte beskriva det bättre än så. Jag minns hur chockad jag blev och en sorts dimma fanns plötsligt framför mina ögon. Jag visste med ens att det var manna som var där och försökte urskilja henne i dimman. Jag började successivt se henne. Hon satt på något och tittade och log mot mig.

Jag ropade "Men mamma!! Drömmer jag nu igen - jag har drömt om dig så ofta!". Då ser jag hur hon skakar på huvudet. Lite, lite men märkbart.

Där någonstans, satte jag mig käpprakt upp i sängen! Jisses vilken märklig händelse! Jag blev tyvärr lite rädd av det här och ville inte vara med om det igen pga det. Kanske är det därför som jag inte varit med om det efter det.

Men behovet av att rationalisera finns där. Kan jag ha drömt det i alla fall? Min trötthet efter alla vakna nätter med min son, kanske bidrog till att jag såg något som egentligen inte fanns.

En synsk kvinna sa att Alla människor egentligen kan se de döda men vi filtrerar bort den förmågan ju äldre vi blir. Jag har ofta sett Neo titta in i väggen och gapskratta. Det har varit uppenbart att han har sett någon där. Min förhoppning är så klart att det är mamma han ser. Eller kanske min morfar?

Nu är det snart dags att väcka min lille älskling. Trevlig fredag på er allihop!

Har just upptäckt att blogg.se äntligen lanserat en app så man kan skriva via sin Iphone. Underbart! Jag hoppas därför ha möjlighet att uppdatera lite oftare än jag gjort senaste tiden. :)

Bifogar en bild på förra helgens fredagsmys.

Ja det är nog så man lättast kan beskriva senaste dagarna, tror jag. Jag har väntat och väntat - på en undersökning som kan ge mig svar på hur allvarliga mina fysiska symptom är. 50/50 säger läkaren till mig att oddsen är att det är allvarligt. Det är väl nog för att göra vem som helst orolig!

Annars har jag försökt sysselsätta mig så gott det går och tänka på annat. Jag har jobbat på som vanligt och det har gått hyggligt bra den här veckan faktiskt. På fredagen gjorde jag en snabb arbetsdag och for sen hem för att förbereda fredagsmyset.

På lördagen for jag och Neo till Mellerud och hade en riiiktigt mysig dag!! Vi gick på marknad och fikade med Camilla och en tjej som heter Maria. Sen gick jag, Neo och Natasza en långpromenad i det superfina vädret. Det var sista septemberdagen och det kändes som sommar i luften! Måtte värmen hålla i sig! Vill inte vara med om en sådan vinter som vi hade förra året - och året innan det. Det är INTE lätt att köra på oplogade vägar och som inom bara några minuter är redo att plogas igen. Det har varit två riktigt tuffa vintrar för de flesta nu, tror jag.

Drömmen är att ha råd att åka iväg på en solsemester i vinter när det är som värst, kanske i januari. Men det är mycket som ska stämma. Min sambo jobbar ju som bekant på Saab och inte nog med att läget där gör att vi tvingas hålla i slantarna - han har också strikt ordnade semesterdagar - vilka inte riktigt sammanfaller med de tider på året då priserna på resor är som lägst och då snön faller som mest. Dessutom hänger det på att jag får lön från den Statliga lönegarantin - en process som verkar dra ut på tiden. Jag ska ringa ett samtal imorgon (eller två) och ta reda på hur lång tid sådant här egentligen får ta?! Hade jag inte haft ett nytt jobb och sparade pengar, så hade jag ju inte haft ett öre att betala mina räkningar med nu då det redan gått en månad. Dessutom vet jag inte hur mycket jag kommer få i lön från det ställe jag jobbar på nu - i november och december.

Sen har vi alla födelsedagar, julklappar och resan till Ullared som vi pga detta planerar. Hoppas kunna få tag på BRA julklappar till BRA priser i år. Förra året var det katastrof! Ja några tusenlappar lär det nog lätt gå där i år.

Men jag ska inte klaga - på pappret så booorde jag tjäna riktigt bra nu på det jobb jag nu har! Sen om det blir så pga eventuella ånger osv är en annan femma. Det får tiden utvisa. Och jag har lärt mig dyrt att inte riktigt lita på att få en okej lön iom att jag har provisionsbaserad lön. Att ha en buffert är otroligt viktigt då!!

Och så har vi min lilla dröm om att betala av mina lån - vilket booorde vara möjligt på bara två löner faktiskt. Men i så fall måste jag nog välja mellan en vinterresa och det, vilket nog innebär att jag hellre betalar av mina lån. Suck och stön!! Det är mycket man vill göra här i livet minsann!! :)

Nu är min son jätte arg för att han inte får skriva på datorn här. Jisses!
Ja ja... Hej så länge!