johannaxostlund

07 Upp med tuppen
08 pappa kommer för att passa Neo medan jag jobbar på fältet eftersom Förskolan är stängd.
08 åker och jobbar
09 svänger in till Ica för att fixa fika som är stängd! Stressas upp onödigt mkt av detta!
14 Handlar lite efter jobb i Alingsås
14:30 promenad med Aslan
15 sticker och tränar
16:30 Lagar mat till otröstligt hungrig son
Skiter i disken!
Otröstlig son fortfarande! Väldigt hängig! Oroliga föräldrar. Är han sjuk?
Hostar snuvar somnar i min famn en stund
18 Ledsen och hängig son än. Trugar till sist i honom en smörgås och massor av mjölk. En förvandling sker! Fortfarande snuvig och hängig men betydligt piggare. Kontenta - vätskebrist i kombination med förkylning.
21 Ge vovve och pisse mat
Och under hela dagen har Neo inte kissat i byxan en enda gång!
Superstolta föräldrar!
Nu får jag väl ändå tycka jag gjort mig förtjänt av lite vila??? Eller ja just det ja - det har jag ju alltid - oavsett vad jag gör! :)

Ja det är ju inget nytt direkt. Idag jobbade jag i Alingsås och det funkade bra så jag tror jag fortsätter där faktiskt. :) Men det blir lite längre resor så det blir inte många dagar jag jobbar där den här veckan.

Imorgon har Förskolan stängt men tur som jag har, så kommer pappa hit och passar Neo medan jag jobbar. Sen hoppas jag kunna komma iväg och träna.

På onsdag jobbar jag nog i Uddevalla. Tänkte knipa åt den där ordern som halkat efter - en gammal order som måste skrivas om. Sen sitter jag nog och repar matte inför torsdagen som är stora "provdagen"! Och - sista provet innan Nationella som är två veckor senare. Så det gäller att jag får bättre på det här provet eller åtminstone lika bra som tidigare.

På Förskolan har de börjat hjälpa oss med "pott-träningen". Vi har ju börjat köra hårt här hemma. Tre par kalsonger kommer man inte långt med, visade det sig så nu har jag beställt ett 7-pack! :D "Råkade" beställa ett par byxor till mig ock - samt några tröjor till Neo. :)

Nu är det dags att nana!
See ya!

Lite halvdant med pott-träningen har det allt varit hittills. Men idag bestämde jag och Jonas att vi kör lite pott-träning på helgerna.

Det svåra är att hjälpa Neo förstå när det är dags att säga till mamma eller pappa att nu måste han kissa. Idag såg vi att han började hoppa så där typiskt när barn blir kissenödiga och frågade (för typ 1000-e gången) om han behövde kissa. "Sissa" sa han och så sprang vi till toaletten! :)

Innan, hade han kissat på sig bara en gång, men den kanske räckte för att han nästa gång skulle hålla sig lite. Man kan ju alltid hoppas!

Vi har så klart inga förväntningar på att det ska vara fixat och klart på helgen men någonstans måste man ju börja! :)

Det är på sätt och vis en väldigt passande helg för både jag och Jonas måste plugga som tusan så vi kommer Mao vara hemma hela helgen.

På torsdag är det nämligen dags för sista vanliga provet i matte. Sen är det dags för nationellt prov två veckor senare och sen är det klart! IOM mina halvdana resultat hittills så hade det varit skönt med ett lite bättre resultat denna sista gång iaf. Men vi får se!

Nu ska jag iaf försöka ta igen mig!
So long! :)

Ibland är det lätt att glömma att man inte bara har ett ansvar att ta hand om sig själv för sin egen skull, utan också för sina barns och familjs skull.

Det ligger ett stort ansvar i det som jag ofta tänker på, men som i grund och botten egentligen ofta handlar om att man ska bli snällare mot sig själv. Låter lite motsägelsefullt kanske men det är det ju inte.

Jag fascineras ofta av hur vi människor projiceras av andra människor. De orkar inte bära sin ryggsäck och försöker ofta helt omedvetet lägga över den på någon annan. Är man då inte tillräckligt stark i sin självtillit så är det lätt att börja kritisera sig själv - något jag själv haft stora problem med och än idag kämpar med.

Folk är ofta bra på att ge "goda råd", men råden är präglade av deras egna värderingar och det är lätt att glömma det ibland - både som mottagare och givare.

Om man litar tillräckligt på sig själv, sin egen förmåga och har tillräckligt stark självkänsla, kan man välja att inte gå in i dessa spel som de ofta utvecklas till. Man "tar inte åt sig", vilket gör att man bollar tillbaka projektionen till givaren.

Är man tillräckligt stark i sin självtillit så blir det ingen urladdning, inget som den som projicerar kan nära sin ilska på och hon eller han får tillbaka sin last igen.

Men om man inte är så stark i sin självtillit - så vill man så klart kämpa för att kunna lita på sig själv. Om de goda råden då kommer för tätt, börjar man sluta lita på sig själv och kan till och tappar bort sig själv.

Instinktivt kan man känna att något är fel genom att man plötsligt blir arg. Men ofta kan man inte sätta ord på varför eftersom man inte hinner analysera det hela vilket gör det svårt att förklara för andra - speciellt inte den person som antingen kommit med ett gott råd/projicerat eller både ock. Man känner sig värdelös och maktlös och börjar tvivla på sig själv samtidigt som man blir arg.

Det finns mängder av människor där ute sim mår dåligt - och det är sannerligen inte alltid lätt att skydda sig själv mot deras bagage. Då gäller det att stanna upp en stund och fundera på vad som är viktigt i livet, och vara så snäll mot sig själv som man kan!

Oj vad lätt jag tappar bort mig själv och uppmärksamheten kring hur min kropp mår! När livet går på i högt tempo, så tenderar jag att glömma att bromsa. Istället for jag för mig att gasa.

Mina chefer ringde förra veckan och bad mig skriva om några ordrar till kunder de inte kunde skriva på de ställen (komplicerat) vi har avtal med, varför jag var tvungen att åka hem till dem igen för att skriva om ordrarna. Sekretess resten. Hur som helst så är det ju alltid jobbigt att som säljare behöva träffa kunder igen. Risken finns ju att de ångrar sig! Eller ännu värre - inser hur mycket jag snackat mig till ordern och blir sura på sig själva för att de gått med på det - vilket de i sin tur gärna projicerar på oss säljare.

What ever... Denna stress kring dessa kunder var tillräckligt för att jag skulle få magkatarr i måndags och den har stadigt hängt kvar ända tills idag. Att jag ens övervägde i måndags att ta en halv kopp kaffe för att orka med dagen!!! Makalöst! Jonas for till föräldramötet på förskolan så det "slapp" jag iaf. Hade väääldigt gärna velat vara med dock och det får mig att ännu mer fundera över mina prioriteringar i vardagen.

Matte har jag dessutom så det räcker och blir över att räkna!

Lite kul var det dock att träna på Vänerparkens gym här i stan. Några som jobbar där, har tjatat på mig att träna där istället för på quality, där de också håller till. De har större utbud av fria vikter etc på Vänerparken och det är ju kul!

Nu ska jag försöka kurera min mage så jag fixar morgondagen!
So long och nattinatti!!

Det kommer nog kännas tomt på saker i januari när matten är över och julen likaså. Helt sanslöst vad saker som händer varje dag!

Var hos min terapeut i veckan och det kändes skönt att ventilera sig lite och försöka hitta redskap för att hantera vardagen. Alla borde ha någon som är så kunnig att prata med då och då, som känner en absolut bäst av alla utom en själv - och som alltid vet vad man behöver och kan ge konstruktiva råd utifrån det. Oslagbart!!

Utöver det så har jag och Neo hängt med Natasza och Caspar till badhuset och plaskat runt i barnbassängerna. Mycket trevligt!

Minns inte om jag berättat om julmarknaden vi var på. Jonas drog med sig sin kompis Peter och jag drog med mig Natsza. Jätte trevligt! Vi "testade" så mycket mat på marknaden att vi nästan blev mätta! Ha ha! Sen gick vi tipspromenad och försökte googla upp svaren men dessvärre fick ingen av oss täckning där uppe på berget! Så vi vann tyvärr inte. Ha ha ha!

Imorgon ska jag inviga Natasza på Vänersborgs bästa gym (där jag själv tränar), och resten av dagen blir det stenhårt mattepluggande!! På söndagen hoppas jag hinna plugga lite innan vi far till Alingsås och firar mun systers mans födelsedag.

Måndagen blir hysterisk så jag hoppas kunna spara lite energi tills dess. Måste hälsa på två gamla kunder och skriva om ordrar. Suck! Dessutom som vanligt, sälja några nya. På kvällen är det möte på Förskolan - samling alla föräldrar och få reda på hur de tänker arbeta framöver med våra barn. På torsdagen är det Bia-mätning igen! Gjorde en idag som misslyckades eftersom jag inte ätit tillräckligt innan. Ja så kan det gå!

Nu ska jag nana så jag orkar med morgondagen!
See ya!

Jag visste att det skulle bli smått kaotiskt i november/december, men nu börjar det gå över gränsen för vad jag orkar med.

Jag blev ju dålig förra veckan. Inga problem, en vanlig förkylning. Men eftersom mitt schema redan är pressat och helt beroende av att jag kan göra mina matteläxor de dagar jag planerat, så hamna jag i en sits som säkert snart kan göra mig sjuk igen.

Kom efter i matten och till råga på allt så missa jag lektionen på torsdagen. Missa också sambons brors födelsedagskalas och en massa annat!

På lördagen for vi ändå, trots att jag var dålig, hem till far och fira både hans födelsedag samt fars dag och det blev mycket trevligt måste jag säga! Fick även sitta en del med matte och var rätt trött efteråt.

Dagen efter for vi på Julmarknad. Jag hade med mig Natasza och Jonas, sin kompis Peter och det var riktigt kul faktiskt! Men Gud så trött jag var på kvällen!!

Idag jobbade jag på rätt hårt i Uddevalla. Fick åka tillbaka till en gammal kund och skriva om en order så dagen blev lång. Fixa sen mat, gick promenad med vovve, hämta Neo från förskolan, vek tvätt, diska, laga mat igen, diska igen, lämna skräp på återvinningen, och satte mig sen med matten som jag ligger efter med. Men efter ett tag började jag må illa - den där känslan som borde varna mig men som jag så ofta undermedvetet ignorerar.

Ja ja... Inte lätt att veta vilka val som är bäst ibland. Och en liten gosse på tre år måste ju tas omhand också. "vart är Jonas?", fråga Jonas kompis på Facebook när jag trött beskrev dagen. Kan kanske verka som en klassisk kvinnofälla. Jag tar nog sanning att säga - på mig mer än jag behöver och frågar sällan om hjälp. Jonas pluggade idag - efter skolan.

Nu ska jag i alla fall försöka återhämta mig. God natt!!

Jag som var så nöjd över att inte ha varit förkyld på ett år nu! Tänkte att eftersom jag var sjuk varannan månad (nästan exakt!!) under Neos första 1,5 år - så hade jag fått min beskärda del för några år framöver. Men icke då!
Men ett år är ju inte så illa, helt normalt så jag klagar väl egentligen inte.

Det började igår kväll, efter en nästan hysteriskt fullsmockad dag eftersom jag både jobbade och tränade... och sen fick för mig att jobba igen! Väl hemma, så vart jag tvungen att gå långpromenad med vovven också så med alla trappor jag gått upp och ner för, träning och promenad - så borde jag ha avverkat ett maratonlopp! Inte konstigt då kanske, att kroppen liksom gav upp och tillkännagav det irriterande viruset i kroppen som den hittills lyckats mota bort.

Skulle behövt repetera matte idag, skulle vart på födelsedagskalas i eftermiddag hos sambons bror, imorgon skulle jag åkt till min kockodoktor och på eftermiddagen har jag mattelektion som jag definitivt skulle ha behövt vara med på men som jag med all sannolikhet kommer tvingas strunta i! USCH vad trist!

En liten tur i oturen dock, är väl att jag hann jobba ett par dagar iaf! Nu är det bara att hoppas på att inte son och sambo blir smittade! Neo har ju hittills denna höst (peppar peppar), inte varit förkyld en enda gång! Jag hoppas innerligt att han ärver sin fars immunförsvar när det gäller förkylningar och mitt, när det gäller magsjukor (peppar peppar!!!).

Nu ska jag droga mig med diverse förkylningslindrande piller!

See ya!

Idag fyllde Neo 3 år! Vi hade turen att kunna ha kalaset på samma dag och han fick därför en riktigt rolig dag. :)

De som närvarade var mamma och pappa så klart, morbror, morfar, farmor, farbror, moster med familj "gammel"-moster med familj, mammas mormor, mammas kompis och hennes barn.

Först var han lite blyg. Det släppte snart och sen lekte han med sina leksaker och pratade med gästerna tills alla gäster utom mammas kompis åkt hem och hennes son och Neo for runt som riktiga yrväder! High life utan dess like! Förmodligen en aning sockerkicksberusade av alla kakor! :)

Nu ligger det iaf en slagen hjälte och sover. Det dröjde inte många sekunder efter att mamma släckt lampan innan han sov som en stock! Det tar på krafterna att fylla år! :)