Midsommar!

Vår lille pratkvarn här hemma (Neo alltså), fick nog allt en riktigt mysig midsommar. Han lär väl inte komma ihåg så mycket av den, men hans mamma projicerade duktigt sina egna behov av att han skulle ha en fin dag - på honom. Men han är nog lite för ung för att förstå konsekvenserna av sådana där spel. :) Hoppas jag!

Hur som helst! Dagen började med en sill-lunch med Jonas bror här hemma. Mysigt minsann! Vädret kunde väl ha varit bättre men vad gör väl det! Jag lyckades till och med knåpa ihop en midsommarkrans till Neo - gjord på trädgårdens blommande blommor och vanlig kökstråd! Ingen ståltråd här inte! :) Och följden blev väl en krans som mer såg ut som en buske på vår lille sons huvud. Ha ha! Men det var första gången jag gjort en midsommarkrans - får skylla på det. ;)

Sen kom Natasza, Stefan och deras son Caspar som är nästan exakt lika gammal som Neo. Vi for till Karlsro, där man skulle hissa årets midsommarstång. Jätte mysigt hade man gjort, dragit fram bord och stolar åt folk, ordnat med korvstånd och kafeet var öppet! Neo och Caspar var sådäääär noga med att dansa runt stången men de lekte meeer än gärna i lekparken som också fanns där! Vi vuxna (och barn) mumsade i oss fika och turades om med att springa efter våra lekfulla barn. En på det hela taget riktigt fin midsommar.

Det jag tycker är riktigt roligt, är att man ansträngde sig för de små så mycket på Förskolan dagen innan midsommarafton. Man hade till och med gjort en mini-midsommarstång som barnen dansade kring! Sen åt de sill och potatis, köttbullar, korv och tårta! Riktigt lyxigt! :)

Häromdagen hämtade jag Neo på hans förskola och då sa en av fröknarna att han är ju heeeelt rätt idag! Vad då? undrade jag. Ja men han är ju hiphopare! sa hon då! Jag hade klätt honom i kakibyxor och vitt linne och tagit med mig kepsen till Förskolan. Den hade fröknarna vänt bak och fram på honom! Ha ha! Så ibland är han hiphopare - till hans fars förtret!

Nu är det snart bara en vecka kvar till semestern!! Imorgon ska mina kollegor åka båt, äta lyxig mat osv i Göteborg. Jag är självklart bjuden men jag har fullt schema över helgen och rent ut sagt så orkar jag inte riktigt. Skulle dessutom behöva jobba en sväng imorgon. Idag blev det nämligen en del laterier. Hä hä! Var i Färgelanda och passade på att lassa över lite lamm till min kusins dotter. Vi är nämligen ganska så trötta på lamm här hemma nu!

På lördag ska jag (äntligen!) få träffa mina kära vänner i Mellerud igen! Det är Kanalyra och först är det lite grillfest hos min vän Jeanette. Ska bli suuuperkul att träffa dem igen!

Och på söndag händer det något vääääldigt speciellt!! Då ska jag och Neo äntligen få träffa min systers son och Neos kusin!! Ni må tro att han är söt!! Jag har fått flera foton på honom och han är verligen bedårande!!! Jag ska ladda min mobil och ta så många foton som möjligt, men av respekt för min syster och hennes sambo, så kommer jag inte lägga ut några foton på honom här.

Nu är det minsann dags för min lille juvel att nana!
Hej så länge!


Arg cool hiphopare!


Cool hiphopare???




Kärlek på midsommarafton!


Midsommarfin!


Neo har fått en kusin och jag har blivit moster!

Nu kom så äntligen den lilla bebisen! Min syster fick en liten son 22 juni och hennes sambo skickade oss mms- och smset vi väntat på! Allt hade gått bra och den lilla pojken mådde bra! Och så otroooligt söt han är också!! Det är inte utan att man blir lite stolt! Nu hoppas vi i familjen bara på att vi ska få se den lille juvelen - så fort mor och far hämtat sig så klart och kommit hem i lugn och ro. :)

Annars har jag snurrat omkring i Färgelanda den här veckan och jobbat lite extra mkt för att kunna ta ledigt imorgon. På Neos förskola så har de firat "minimidsommar" idag. Jätte gulligt! De hade till och med gjort en egen liten minimidsommarstång!! Neo älskade att dansa runt stången, berättade hans förskolefröken. Hon poängterade hur vår lille kille älskar att både sjunga och dansa. Jag kanske har fått fööör mkt av den varan som barn. Jag vet inte men jag varken sjunger eller dansar numera och jag är inte sååå överförtjust i tanken på att börja med det igen heller. Men om Neo tycker det är roligt, så ska han så klart få både musik och dans i överflöd - i alla dess former!

Imorgon kommer Natasza och hennes familj hit. Vi ska åka till den "riktiga" midsommarstången och både dansa, låta våra barn leka och fika tillsammans. Jonas vet vägen - hoppas vi!! Neos farbror kommer innan och så äter vi lite midsommarlunch tillsammans. Så det blir nog på det hela taget en trevlig och minnesvärd midsommarafton. Jag tror förvisso inte att Neo kommer minnas så  mycket av den. Ha ha! Men vi gör väl det iofs.

Nu har vi också (äntligen) bokat semestertrippen. Det blir en kortare tripp till Danmark med hotell i år. Själv håller jag på att spara till en liten längre resa i vinter för blir nästa vinter så full av snö som den var vintern som var, så behööööver vi verkligen det! Sen vill det ju till också att sommaren artar sig lite bättre än den varit. Gääärna sol och många plusgrader lagom till min semester. :D Men man kan väl inte få allt, antar jag.

Jonas tillhör ju den "lyckliga" skaran som jobbar på Saab. Jag håller så klart mina tummar för att allt ska gå vägen men det har varit så mycket upp och ner hela tiden nu, så man börjar snart tvivla på att det hela går att lösa. Just nu väntar Jonas på sin lön - de har ju inte fått någon sådan den här månaden. Och bara det känns ju lite oroväckande! Men men... Vi försöker att inte ta ut något i förskott förrän vi vet något mer säkert.

Dags att ta hand om miin juvel! Neo alltså. ;)
Hej så länge!


Busonge nr 1


En resumé av olyckor de senaste åren

Man skulle kunna tro att någon satt där uppe med ett pekfinger och sa att "den där tjejen - hon har fått det fööör bra de senaste åren, nu måste vi göra det mindre bra igen så att det blir baaalans" - som om ett mindre bra liv, är att föredra. Ja, jag vet att det låter oerhört pessimistiskt men nu är jag trött på alla olyckor vi råkat ut för i vår lilla familj genom åren.

I fredags krockade Jonas med sin moppe. Han mötte en personbil som inte såg honom och olyckan var framme. Det var bilistens "fel" och Jonas kommer nog förvisso få en ersättning för det här men det kunde ha slutat riktigt illa och bara tanken gör mig illamående.

För sisådär sex år sen så träffades jag och Jonas och bara några få månader efter det, så drabbades han av malignt melanom. En oerhört stressande situation, så klart - för vilken familj som helst. Det gick bra "peppar peppar" (min mamma fick ju sin cancer tillbaka efter tio år så jag är väldigt försiktig med att dra några förhastade slutsatser om att allt är heeelt bra). Sen råkade han ut för en magsmärta i samband med ansträngning som vi var oroliga över. Sen fick han magsår och har sen dess råkat ut för njursten, ramlat i trappan ett par tre gånger, vridit fingrarna på sina ena hand helt ur led (som han sen vred rätt igen helt SJÄLV!!!) och nu krockade han alltså. Han har också en envis sjukdom som han inte blir av med som gör hans liv lite jobbigt. Inte dödligt med ändå jobbigt.

Själv gick jag in i väggen ett år efter att vi blivit tillsammans. Riiiktigt jobbigt så klart. Kaan vara en kombination av stress på jobb och stress över malignt melanomet samt att min mamma fått tillbaka sin cancer igen. Samt att det inte är helt enkelt att få balans i en relation alltid. Jag har haft otaliga psykosomatiska symptom, gått i terapi, ramlat flera ggr under en semester, fått magkatarrutbrott utan dess like, fött barn, förlorat min mamma i cancer, haft fem mjölkstockningar, varit sjuk varannan månad sen jag fått barn, inte sovit ordentligt på ett par år nu och oroat mig för min sambo och familj. Neo har varit sjuk, ramlat och slagit sig illa ett par gånger osv osv osv.

Herre gud, det är egentligen inte riktigt klokt! Det äär egentligen inte klokt att vi fortfarande håller ihop utan att gå sönder så att säga. Men det gör vi av någon outgrundlig anledning. Neo är så klart en bidragande orsak - om inte den eeenda orsaken till det, skulle jag vilja säga.

Ändå känner jag mig hoppfull på något märkligt vis. Min syster ska när som helst bli mamma för första gången och Neo ska alltså få en kusin. Jag har semester snart - och tro mig! Deeet ska bli underbart! Jag har också helt underbara vänner och en underbar familj! Vem kunde tro att jag skulle ta körkort, ha en utbildning, fast jobb och ha tagit mig så långt som jag gjort trots allt. Inte jag i alla fall för tjugo år sen!

Den här helgen har varit lugn och fin! Precis vad jag behövde efter veckorna som varit! Detta, om man bortser från att Neo fått tre hörntänder på en och samma gång! Tandsprickningen började i torsdags och i fredags kväll så fick han feber och åt inget. Han har ätit jätte dåligt hela helgen men jag är nästan helt säker på att det varit tandsprickningen som orsakat det hela. I alla fall - Min höggravida syster kom också på besök och det var jätte mysigt! Igår kväll kom Neos morfar på besök och jag och Jonas kunde gå på bio tillsammans. Vi såg "Super-åtta" och den var jätte mysig! Idag har vi bara latat oss - om man bortser från Jonas som tog en sväng till badhuset med sin bror för att basta (han är inte riktigt i form för att simma ännu!).

Nu är det snart nedräkning känner jag! Tre veckor kvar till semestern tror jag att det är - och jag känner mig hoppfull om att jag har bra adresser fram till dess i alla fall!

Jag ska se om jag har något nytt fint foto som jag kan lägga ut.
Hej så länge!


Neo efter klippning!


Neo innan klippning (mellerud)


Adressångest!

Lyckades få punktering strax utanför Grästorp förra veckan. Hade liksom peppat mig själv att nu tusan kommer det bli många ordrar - trots trytande adressunderlag så att säga. Och när jag då väl nästan var framme i Grästorp, så fick jag punktering! Jag fick snällt försöka styra in bilen strax utanför ett hus där jag dagen innan sålt ett par släckare. När jag står där och funderar över om reservdäcket har tillräckligt med luft, funderar på hur i all sin dar jag ska få loss muttrar utan ett sånt där kors osv och börjar känna hur svetten bryter sig fram i pannan - så dyker tanten jag sålde till dagen innan upp, som om hon stått och väntat på mig sen gårdagen. Hon ville bara "snällt" berätta för mig att hon ångrat sig. "Ja men det är inga problem", sa jag och hoppades att hon skulle nöja sig med det. Men hon ville så gääärna berätta hur hon hade burit sig åt osv. I vanliga fall så hade jag kanske försökt rädda den där ordern, men nu ville jag bara att hon skulle gå. INGEN bra början den morgonen kan jag säga!

Som tur är så är jag tjej - ja jag säger då det. Plötsligt dök fyra gubbar fram ur varsinn stuga längs vägen. De erbjöd mig sin hjälp och jag tog tacksamt emot den!!! En utav dem hade tom pump och sådana där mutterdragare som de har på verkstäder så valet blev givet! Bara en halvtimme senare och något skärrad, så var reservdäcket på. Jag hade bokat tid på verkstaden och frågade om jag kunde jobba med reservdäcket på. Det var inga problems! Men jag kunde inte riktigt slappna av ändå, eftersom jag inte var helt hundra på att det var så okej att köra omkring på ett reservdäck. Så klart så gick det inte vägen i Grästorp. Så jag suckade djupt och tänkte att lite mat i magen kanske kan få lyckan att vända. Så jag tog (för ovanlighetens skull) lite lunch för att kunna sitta ner och lugna ner mig.

Det gjorde susen. Tre ordrar blev det sen. Men nu är det torrt med bra områden att åka på där så jag har börjat se mig om i Trollhättan igen. MEn men men... Jag har så att säga sparat det kuligaste till sist. De där kåkarna med PORTKODER!!! Ve och fasa! Well... Det är inte helt omöjligt att lista sig till portkoder och många gånger får man hjälp av de boende om man frågar snällt. Har man tur så får man en kod som gäller i ett helt område. Men har man OTUR; så är det en ny kod för varje ingång! Jag råkade ut för ett gäng misstänksamma boende som inte gärna ville hjälpa mig förra veckan. Men jag lyckades ändå på ett par ställen. Men det var TVÅ små hus. Då har vi baaaara hela Trollhättan innerstan kvar! Det är inte alls omöjligt, men det tar mycket tid och mycket energi och har man sisådär lite panik med att få ordrar inför semestern - helst innan alla tar semester, så blir det inte bättre.

Suck och stön!!!

Ja ja... Lite kul har vi allt haft också. Jag for till Mellerud och träffade Natasza och hennes son Caspar. Caspar och Neo är nästan lika gamla och det är ju så klart jätte kul! Vi fikade, tog långpromenader osv osv. Jätte trevligt för det var ett tag sen vi sågs nu.

Vi har också varit och badat i badhuset. Neo ääälskar vatten så han har inte ärvt mina badkrukegener direkt! Ha ha! Och hans pappa har börjat simma flera gånger i veckan så det kommer nog bli några fler turer dit (så länge inte vattnet ute är tillräckligt varmt för att bada i - vilket borde vara gaaanska så snart iofs).

Jag har också beställt lite nya böcker. Marian Keyes "Oväntat besök på Star street". Jag ääälskar den författarinnan!! Hoppas denna bok är lika bra som de innan varit! Jag har också beställt Dan Browns senaste "Den förlorade symbolen". Sommarläsning är obligatorisk - liksom lite deckare på kvällen när man sitter i soffan med lite solsveda och en mage som är alldeles för mätt på jordgubbar - tja det är sommar för mig - i alla fall en stor del av den. :)

Nu är det dags för en liten kille här att få lite kvällsmat. Hej så länge gott folk!


RSS 2.0