johannaxostlund

Knappt hade jag hunnit glädja mig åt en vecka med bra säljresultat förrän lönespecifikationen kom och raserade allt.

Förra slet jag för att få fler order än jag generellt fick på en vecka i höstas då jag sålde färre för att orka med skolan.

Man skulle ju kunna tro att det arbetet genererade en högre lön...men icke då!! En vecka hade jag nästan ånger på varenda order!

Det får mig att stanna upp och fundera över vad fa-en jag håller på med?!!! Jag VET att stressen ökat IOM insikten att jag behöver få upp veckoresultaten IOM att skolan är slut. Och med stressen, även ångest.

Jag har rest rätt långt för att jobba och väl där, har folk varit riktigt arga. Nu har ju jag aldrig jobbat i den staden förut så jag har ingen anledning att ta åt mig av kritik som någon annan säljare dragit på sig. Men jag har märkt (tyvärr!!) ett mönster där man blivit allt mer anti oss som säljer brandskyddspaket. Vårt företag är ju inte det enda, och många är de företag som dragit på sig tidningsartiklar och som folk känt sig lurade av.

Jag vet också att min egen försäljning alltid präglas av en balans mellan att få tillräckligt med ordrar för att överleva ekonomiskt och att få bra kvalitet på ordrarna - en kombination som ibland kan vara väldigt svår att styra över.

Alla säljare vill nog (mer eller mindre) ha nöjda kunder.

Men kommer man till ett område där man misstagit sig på ex hur området ser ut - ex om vår målgrupp bor där i såpass mängd att man kan sälja bra, eller om området är litet, om många har betalningsanmärkningar osv, så börjar man få panik och får snart det hela att låta aningen bättre än vad som är rimligt och som kunden kommer må bra av när vi åker därifrån.

Följden blir ofta många ångrar och mycket klagomål. Vi säljare tjänar alltså ingenting på detta.

Jag har börjat utveckla någon form av ångest inför varje besök. Är det en gammal arg kund som öppnar dörren? Kommer jag bli utskälld? Kan jag råka ut för våld?

Jag har aldrig tidigare (under mina mer än 10 år som säljare) varit orolig för något sådant och jag vet ju med mig att jag har rätt bra kvalitet på mina ordrar (iaf jämfört med många andra säljare). Ändå präglas veckorna av prestationsångest och slutet av månaderna av ångest inför lönen.

Det är Mao mer än dags att byta inriktning i livet, lägga all försäljning på hyllan ett tag och helt koncentrera mig på något annat.

15 mars söker jag in på Högskolan och om syokonsulenten har rätt, så behöver jag inte oroa mig för om jag kommer in. Det gör jag, menade hon på.

Frågan är kanske om jag kommer orka jobba till hösten, om jag hittar områden att jobba på som inte ligger allt för långt bort och får lön som jag kan klara mig på.

Ångest ångest ångest... Det måste bli slut på det nu. Inte bara för min egen skull - det är ju inte bara mig det går ut över - än mer för mitt barns!