Chicken!
Ibland är jag nog mer "tjejig" och chicken än lovligt! När det rullar på bra på jobbet så börjar den "smått" självkritiska Johanna ofta fundera på vad jag gjort feeel. Som om det måste vara fel bara för att det går bra.
Idag ringde ett nummer som jag inte kände igen. Nojig som jag kan vara så kollade jag upp det och det visade sig att personen som ringt, kom från orten där jag just nu jobbar. Nej nej nej! tänkte jag och blev dörädd direkt! En arg kund?! En kunds mamma, pappa, barn?! Någon som anmält mig och nu ringer någon myndighet?!
Katastroftänkandet når inga gränser just då.
Saken är att jag aldrig ljuger för en kund, men jag är rätt bra på att få saker att låta bättre än de är. Och jag vänder och vrider på fakta för att nå dit jag vill. Och jag gör det hela tiden genom att försöka vara lyhörd på hur jag ska bete mig och hur jag ska prata för att få en potentiell kunds förtroende. Detta gör mig till en rätt hygglig säljare, får jag väl ödmjukt säga. Ha ha!
Men det gör också att många som i vanliga fall inte tar snabba beslut, chockar sig själva med att göra det. När jag sen försvinner ur deras liv så är det inte ovanligt att de ångrar sig om jag inte sålt in varan tillräckligt bra. De har ju alltid ångerrätt men jag tror många av dem blir arga på sig själva över impulsshoppingen och projicerar det på mig som säljare. Jaaag har gjort något fel eftersom deee godkände ordern.
Jag var hur som helst på en ort för några veckor sen och träffade då på en riktigt sadistisk och psykopatisk tant som hade hört att jag säljer till de stackars ortsborna. Japp det stämmer, sa jag. För det gör det ju. Sen vräkte hon ur sig de mest osmakliga kommentarer, följde efter mig till min bil, skulle polisanmäla mig, skrev upp mitt bilnummer etc. Jag var riktigt rädd!!
Några veckor senare ringde polisen och berättade lite skämtsamt om att hon ringt dem. Men jag hade ju inte gjort något fel så de lade ner alltihop.
Idag ringde alltså en kvinna och anledningen till min oro var att förra veckan så stötte jag på den hemska kvinnan i en trappuppgång - i en annan stad!! Hon var inte lika hemsk denna gång men jag var lite rädd när jag gick därifrån.
Personen som ringde idag, kom ifrån det området! Jisses tänkte jag! Nu har hon letat upp mitt hemnummer!! Jag ringde säkert hälften av mina kollegor - minst! En av dem ringde sen upp telefonnumret åt mig och så visade det sig vara från handelsanställdas förbund!! Herre Gud vad fjompig jag känner mig nu!! Ha ha!
Man behöver nog egentligen vara lite mer hårdhudad som tjej för att hålla på med det här. Jag är Inte hårdhudad så egentligen borde jag väl inte hålla på med det här. Men jag är rätt bra på det så det är inget lätt val. Och så är det oftast så för-askat kuul! Puuuh!
Ser iaf fram emot helgen nu! :) Vi ska nämligen till Ullared och shoppa födelsedagspresenter och julklappar. Förra året var det katastrof så vi hoppas det blir bättre i år! ;)
Nu måste jag ut med vovven! So long!
