Märkliga dagar

Ja det är inte utan att man är lite på spänn nu. Jag väntar på en remiss till NÄL nämligen och ska undersökas där. Förmodligen inget allvarligt alls men jag har haft lite konstiga symptom som måste undersökas i alla fall. Katastroftänkandet har jag försökt hålla på avstånd men det är inte lätt när man har ett barn som är två år gammal och som man älskar mer än livet självt!!

Utöver denna lite märkliga början på detta inlägg kanske - så har helgen varit lugn. Vi har så klart väntat och fått besked om att Saabs rekonstruktion blivit beviljad och därför glatts åt detta. Kusten är så klart inte klar på långa vägar. Det är inte baaara om Saab kommer få in sina kära pengar som är problemet. Vi vet inte om de kommer behöva dra in på personal och därför försöker vi inte ta ut något i förskott. Det har vi väl iofs lärt oss bittert nu under de senaste två åren, att man inte kan göra.

I lördags så unnade vi oss en trevlig shoppingdag - bara jag, Jonas och Neo. Jag blev bjuden på middag av min käre sambo och så kikade vi lite på "trolldagar" inne i Trollhättan. Efter det, så passade det bra med lite lördagsmys och bra film hemma i soffan. På det hela taget en mysig dag. På söndagen for jag och Neo till Skräcklans lekpark. Det är en ganska stor lekpark som ligger väldigt mysigt intill vattnet. Neo hitta snabbt en ett år äldre lekkamrat och sen kom morfar Hans för att hoppa in i leken. När regnet började trilla så var det dags att åka hem och laga lite lunch och för vår lille juvel att sova middag. Och sen kom morbror Christian och följde med på en promenad och fikade hemma hos oss. Mysigt minsann!

Jag väntar också på att få besked om vad jag får av den Statliga lönegarantin från stället jag arbetade på innan detta. Det är mycket som spelar in men jag tror och hoppas att jag i alla fall får betalt för innestående lön, semester och kanske - om jag har tur - även den årsbonus som jag skulle ha fått i december. Hoppas kan man ju alltid.

Mitt upp i allt kaos så har Neo börjat på en ny avdelning på sin förskola. Det har gått superbra, säger personalen och de har inte behövt "skola in" honom särskilt länge förrän han både sov på den nya avdelningen och lekte för fulla muggar med de lite äldre barnen. Han är mycket social vår son och han är väldigt snäll, har vi fått höra. Inte föör snäll, hoppas jag bara - tänker den smått nojjiga mamman Johanna. Men iom att allt gått så bra, så är det nog ingen risk!

Har även "drabbats" av en märklig förkylning som inte riktigt bryter ut men som envisas med att dra igen på den energi jag behöver för att kunna utföra mitt arbete. Det gick iofs över förväntan igår ändå - men idag är jag förmodligen pga att jag pressade mig själv lite för mycket igår - lite sämre ändå. Att man aldrig lär sig!!

Ja ja... Jonas är på jobbet nu i alla fall och det känns säkert bra för honom att vara igång igen.

Igår började bilen låta märkligt. Ett "raspigt" ljud kom från den när jag bromsade och det hackade i bromsen när jag bromsade. Det har kommit successivt under några dagar men godtrogen som jag ibland kan vara, så har jag tänkt att det säkert inte är någon fara. Tji fick jag igår när det lät bedrövligt och jag insåg att jag nu var tvungen att ringa bildoktorn. Vi brukar kontakta Däckman här i stan. De är både billiga och snabba tack och lov - eftersom jag är nödgad att ha bil i mitt jobb. Men följden är att jag nu är tvungen att vänta tills de är klara med bilen i eftermiddag och arbeta först då. Har även fått gå en ganska så bra bit hem och får gå dit igen när jag ska hämta bilen igen. Var dock lite smart och tog med mig vovven så att jag kunde göra två flugor på smällen så att säga. ;)

Nej, nu är det nog dags för mig att ta en kopp med te.
Hej så länge!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0