Fick ett samtal från min kontakt från AMS idag och jag ska på ett möte med bara dem och Försäkringskassan nu på tisdag. Att jag själv - eller rättare sagt blivit erbjuden ett riktigt jobb där jag får ett lönebidrag, verkar inte vara helt självklart. De verkar vilja följa normen och låta mig gå på arbetsrehabilitering istället. Då får jag med andra ord inte högre inkomst än den jag har idag som sjukskriven och jag jobbar med andra ord "gratis" och har ingen garanti att sen bli anställd. Det är heller inte ens säkert att det blir på den arbetsplats som jag själv föreslagit, vilket gör mig ännu mer förbryllad. Vill de inte att jag ska komma ut i arbetslivet? Som ni säkert förstår så är det lite mer invecklat än så här, både från deras sida (ex vad de har möjlighet att ge mig) och från min sida....
Men när sådana här saker händer så är det alltid skönt att avreagera sig på gymmet en stund. Där får jag titt som tätt bekräftelse på att jag duger, både av mig själv men även av andra som ger mig bekräftelse i min träning. Skönt så klart när varken självförtroende eller självkänslan är på topp.
Jag använde väldigt stor del av min kraft och energi åt försäljning i många år och nu, 4 utmattningar senare, så har jag dragit på mig men för livet pga det. Saker som jag inte längre kan påverka med vilja eller ambissioner. De höga halterna av stresshormoner och brist på återhämtning, har skadat min kropp på så många sätt som gör mig näst intill handikappad på många sätt. I alla fall i jobb där det ligger ett visst ansvar på mig. Och det gör det ju i nästan alla jobb.
Därför är det så skönt att min kropp inte tagit skada vad gäller kondition eller styrka. Där är jag i alla fall stark och kan känna mig frisk. Det är därför en väldigt viktigt del av mitt liv så klart.
Idag blev det ett hårt benpass på gymmet.
Sen hämtade jag en hängig son på skolan. Efter ett snabbt besök hos skolans sjuksyster som undersökte ett märkligt "bett" på Neos ben, så blev vi akut vidareskickade till vårdcentralen som egentligen var på väg att stänga för dagen.
Stackars barn har fått streptockocker i ett sår och nu går han för första gången i sitt liv, på antibiotika. Förmodligen har hans allmäntillstånd påverkats av detta men bakterierna hade inte hunnit sprida sig nämnvärt än som tur är!
Medicinen smakade vedervärdigt men duktiga Neo svalde den ändå! Efter det blev det så klart glass som pappa köpt och fredagsmys framför favoritserien på Netflix - Bayblades! ❤
Nu ska jag också fredagsmysa! Ha en trevlig kväll gott folk! ❤❤❤
